Norges fotbollslandslags upplevelse i det nuvarande historiska skedet är en av de mest anmärkningsvärda perioderna sedan fotbollens födelse i landet. Inte nog med att i Ståle Solbakkens lag finns en naturlig målskytt som hör till världens tre bästa, utan även andra fotbollsspelare har vuxit fram till ganska ordentligt bra. Den nuvarande höjdpunkten i Norges fotbollslandslags blomstring är deras framträdande vid det senaste världsmästerskapet. Norge spelade där modigt och säkert, och lyckades vinna fyra av sex matcher. Bland de som Norges fotbollslandslag besegrade i åttondelsfinalen fanns Brasilien under ledning av Carlo Ancelotti. Det är dock värt att notera att i praktiskt taget alla matcher byggde Norge sin spelidé på offensiva åtgärder och släppte in mellan ett och fyra mål i varje match. Det är inte förvånande att Solbakkens landslags turné i turneringen nådde sin kvartsfinal mot ett pragmatiskt England. I sakens kärna handlar frågan om att tygla Norges kraft hur man sätter Haaland i schack, som i genomsnitt gör mer än ett mål per match för landslaget. Men långt ifrån varje lag kan lösa den uppgiften. England lyckades med det i den ovan nämnda matchen. Det ligger helt i Portugals lags räckhåll. De hade ett medelmåttigt sommar-VM i Nordamerika. Under ledning av Roberto Martínez nådde laget åttondelsfinal. Det kan tyckas att utslagningen av den blivande världsmästaren inte är en skamlig utgång. Men så verkar det om man inte tar hänsyn till Portugals uppställning; mittfältet bestående av Vitinha, Neves, Neto, Fernandes och João Félix väcker bävan. Självklart bör ett sådant landslag utmana om de allra högsta positionerna i världsfotbollen. Deras öppningsmatch i Nations League spelade Portugal hemma mot Wales. Som tydlig favorit var Portugal försiktiga i försvarsspelet, skapade chanser men nöjde sig med endast ett mål. Det viktigaste som hände i den matchen var inte Portugals vinst, utan det faktum att Jorge Jesus tilläts byta ut Cristiano Ronaldo åtminstone i mitten av den andra halvleken. Gästerna är betydligt mer mångsidiga och klassiga än norrmännen.